Hemma igen

Efter två långa dagar i Utti på urvalstest har jag kommit hem med bra humör men är skit trött. Första morgonen var ganska hemsk. Man sov på träningsunderlag i en sovsäck, dyna ficka man laga ihop av det som man hittade i väskan. Vi fick gå och lägga oss efter 12 och väckningen var 5:45. Det var ingen mjuk start på morgonen när fem beväringar kommer in i hallen och vrålar VÄCKNING! Vi hade två minuter att sätta i ordning och stå i rad. Efter morgonmålet började konditionstesten. Push ups, sit ups, back, längdhopp, kordinationsövning och pull ups måste man klara av att göra en viss mängd för att få godkännt. Bäst presterade jag i push ups. Genast efter att man hade klarat igenom allting åkte vi till ishallen för att springa med tyngdväska, samtidigt som de första började åka hem. Vi började med att springa 2km sk. uppvärmning med en 10kg tyngdväska på ryggen. Efter instruktionerna började allvaret, 3km med max poäng för 12min, om det räckte för länge skickades man hem. Jag sprang sträckan på 12:48 vilket gav relativt höga poäng. När resultaten hade kollats hade man inte lång tid på sig att sätta på sig kläder och ut i treradsköer. Efter ett kort traskande kom vi till simhallen. Efter att hoppet och dykningen var avklarad började vi simma, max poäng 200m på 3:15. Jag hade inte tränat i onödan och tog fulla poäng. Äntligen blev det dags för lunch, dock i ett omklädningsrum bredvid skidspåret. Skidningen var hemsk, militärskidor som inte gled någonstans. Vi började igen med sk. uppvärmning på 5km. När alla hade kommit tillbaka blev det nya 5km på tid. Jag kom i mål på lite under 30min och fick tom. några poäng av prestationen. Vid middagsbordet satt det 30 personer mindre än vid morgonmålet. Sedan började de psykologiska testen. Från 15.00 till 00.00 fyllde vi i optiska blanketter med svar på olika frågor. Idag hade vi intervju och läkarundersökning var efter resan hem kunde börja. Resultaten kommer om några månader. Imorgon börjar vardagen igen och det betyder bara en sak. Vikter.